top of page

Två kvinnliga amatörfotografer i början av 1900-talet

Maria Larsson och Dagmar Bruce var två kvinnor med olika bakgrunder som började fotografera i början av 1900-talet när kamerorna blivit lite mindre och lättare att hantera.

När Maria föddes 1876 bodde hennes mor Stina och far August i en backstuga och de arbetade som piga och dräng. August kom från en liten gård i en socken i Småland där hans släkt bott sedan 1600-talet och hade många syskon och måste börja arbeta som dräng. Efter Stina och August gift sig började August arbeta i Göteborg. Dit flyttade också Stina med deras barn och bidrog till familjens försörjning med att sy klänningar till Göteborgsdamer. När Stina dog i lungsot fick 11-åriga Maria ta hand om hemmet och syskonen. Maria började arbeta som piga när fadern gift sig igen. Maria mötte sin man när hon arbetade som affärsbiträde 1900 och kallades vackra Maria. Han var stark och eftertraktad och kunde så småningom starta en åkerifirma. Men när han drack blev han våldsam. 1900 samma år som hon gift sig vann Maria en kamera på lotteri som hon stoppade undan. Först efter flera år började hon använda den efter att en fotograf lärt henne hur kameran fungerade. I familjens rum förutom köket tog hon emot grannar och andra som ville bli fotograferade och då fick barnen vara i köket. Nätterna när familjen sov i rummet använde Maria köket för framkallning. Hon kunde köpa det fotomaterial hon behövde tack vare den betalning hon fick.

Dagmar Bruce föddes 1889 drygt tio år senare än Maria Larsson. Hennes föräldrar var kusiner och Dagmar var enda barnet. Modern var den som fört med sig gården i boet. Fadern var sjökapten. I tonåren började Dagmar fotografera och hennes motiv kom att bli trädgården som betydde mycket för henne och som bidrog till familjens hushåll, familj, släkt, bygden, skepp, resorna med fadern. Fotografierna speglar den tidens förändring från 1800-tal till 1900-tal, skriver Anna Gunnert i sin bok Dagmar Bruce, utgiven på eget förlag 2009.

Dagmar Bruce hade möjlighet till en större motivkrets än Maria Larsson som fotografierna i Gunnerts bok visar. Till exempel fotografierna på en grupp män som är inkallade på grund av första världskriget, som står med gevärer och i sina vanliga kläder, fiskeskutan med en pojke med fångad fisk i händerna, två kvinnor med nät, ett skepp som strandat, vrak, släktens barn, andra barn som resandes, ett barn som stirrar på den konstiga kameran. Fotografierna som finns på Dagmar Bruce visar ett personligt, inte banalt snarfagert, utseende.

Agneta Ulfsäter-Troell har skrivit om Maria Larsson och sin fars släkt i sin bok Att människan levde, utgiven 2007.



Senaste inlägg

Visa alla

Mer om Södersjukhusets arkitektur

Finlandsvenske författaren Sören G. Lindgren skriver i sitt reportage En natt på Södersjukhuset hypertexter.se/SOES.htm att han blev intresserad av Södersjukhusets historia efter ett akutbesök 2020 på

Comentarios


Los comentarios se han desactivado.
bottom of page