top of page

Boken Att människan levde av Agneta Ulfsäter-Troell, utgiven av PQR-kultur (ett åländskt förlag) 2007, finns att köpa på Bokbörsen och som ljudbok, utgiven 2008 av förlaget Tundell Salmson studio, på bland annat Bokus.

Filmen Maria Larssons eviga ögonblick av Jan Troell, 2008, med Maria Heiskanen som Maria och Mikael Persbrandt som hennes man finns att köpa som DVD på Bokbörsen/film och att hyra på www.sfanytime.com.

I filmen är det inte längre Göteborg med hamn som Maria med sin familj lever och bor i utan det är Malmö och bokens fotograf har blivit en inflyttad dansk fotograf.

I filmen syns hur god hand med hästar Persbrandt har, precis som Marias man i verkligheten var duktig med djur i motsats till hur han var mot sina barn och Maria, när han kom hem trött efter en lång slitsam arbetsdag, eller hade blivit full efter att ha blivit bjuden på sprit av arbetskamrater eller vänner. Själv gjorde han aldrig av med pengar på sprit.

Uppdaterat: 7 juli 2023

Maria Larsson vinner ju en kamera på lotteri samma år som hon gifter sig 1900 och i filmen Maria Larssons eviga ögonblick syns en bälgkamera lagom för att stoppa ner i en stor ficka. Så det måste vara den typen av kamera som användes till några glasplåtsnegativ jag såg som barn. Fram till nu har jag av bälgkameror bara sett foton av de på stativ. Sökte mer information om bärbara bälgkameror och hittade då om Nordiska museets intendent Ernst Manker (1893-1972) med ansvar för de samiska samlingarna 1939-1961. Den kamera han använde köptes på 1910-talet. Hans son skriver att ljusförhållandena ofta var besvärliga i fält som kunde göra att bilderna blev felexponerade. Av Mankers negativ fick Thyra Christensson på museets fotoavdelning fram kopior av hög kvalitet.





På wikipedia står att bälgkamerans storhetstid var från sekelskiftet till slutet av 1950-talet innan småbildskameran slog igenom.

Intressant information om de storformatsbälgkameror som används idag finns på wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Storformatskamera




Maria Larsson och Dagmar Bruce var två kvinnor med olika bakgrunder som började fotografera i början av 1900-talet när kamerorna blivit lite mindre och lättare att hantera.

När Maria föddes 1876 bodde hennes mor Stina och far August i en backstuga och de arbetade som piga och dräng. August kom från en liten gård i en socken i Småland där hans släkt bott sedan 1600-talet och hade många syskon och måste börja arbeta som dräng. Efter Stina och August gift sig började August arbeta i Göteborg. Dit flyttade också Stina med deras barn och bidrog till familjens försörjning med att sy klänningar till Göteborgsdamer. När Stina dog i lungsot fick 11-åriga Maria ta hand om hemmet och syskonen. Maria började arbeta som piga när fadern gift sig igen. Maria mötte sin man när hon arbetade som affärsbiträde 1900 och kallades vackra Maria. Han var stark och eftertraktad och kunde så småningom starta en åkerifirma. Men när han drack blev han våldsam. 1900 samma år som hon gift sig vann Maria en kamera på lotteri som hon stoppade undan. Först efter flera år började hon använda den efter att en fotograf lärt henne hur kameran fungerade. I familjens rum förutom köket tog hon emot grannar och andra som ville bli fotograferade och då fick barnen vara i köket. Nätterna när familjen sov i rummet använde Maria köket för framkallning. Hon kunde köpa det fotomaterial hon behövde tack vare den betalning hon fick.

Dagmar Bruce föddes 1889 drygt tio år senare än Maria Larsson. Hennes föräldrar var kusiner och Dagmar var enda barnet. Modern var den som fört med sig gården i boet. Fadern var sjökapten. I tonåren började Dagmar fotografera och hennes motiv kom att bli trädgården som betydde mycket för henne och som bidrog till familjens hushåll, familj, släkt, bygden, skepp, resorna med fadern. Fotografierna speglar den tidens förändring från 1800-tal till 1900-tal, skriver Anna Gunnert i sin bok Dagmar Bruce, utgiven på eget förlag 2009.

Dagmar Bruce hade möjlighet till en större motivkrets än Maria Larsson som fotografierna i Gunnerts bok visar. Till exempel fotografierna på en grupp män som är inkallade på grund av första världskriget, som står med gevärer och i sina vanliga kläder, fiskeskutan med en pojke med fångad fisk i händerna, två kvinnor med nät, ett skepp som strandat, vrak, släktens barn, andra barn som resandes, ett barn som stirrar på den konstiga kameran. Fotografierna som finns på Dagmar Bruce visar ett personligt, inte banalt snarfagert, utseende.

Agneta Ulfsäter-Troell har skrivit om Maria Larsson och sin fars släkt i sin bok Att människan levde, utgiven 2007.



1
2
bottom of page